I Sverige finns det många typer av tak med olika tekniska livslängder och underhållsbehov – men vilka är de vanligaste taken och vad utmärker dem?

Sverige har en stor variation av byggnads- och taktyper – valen beror på en rad faktorer och emellanåt trendar olika lösningar. Om man pratar specifikt om tak (här avses privata bostäder och inte kommersiella byggnader/fastigheter) så finns det många omständigheter och skäl till varför olika materialval görs.

  • Klimat och nederbörd. I regioner med mycket nederbörd i form av snö så är brantare sadeltak vanliga. Tak med lutning är bra för avrinning och för att undvika fuktskador.
  • Byggkonstruktion och materialtillgänglighet. I många fall så avgörs materialvalet helt enkelt av själva huskonstruktionen, man lägger till exempel inte lertegel på ett tak utan lutning.
  • Byggregler och bestämmelser. Boverket är den ansvariga myndigheten för byggregler i Sverige. De har ansvar för att utveckla och upprätthålla byggreglerna (BBR) som omfattar bärförmåga och säkerhet, hållbarhet, energihushållning, hälsa och miljö.
  • Lokala regelverk. Kommuner har också lokala byggregler och nere på områdesnivå så är det inte heller ovanligt att till exempel bostadsrättsföreningar har regler kring materialval för fasad och tak.
  • Miljö, energi och hållbarhet. Förutom Boverkets krav om energiprestanda och isolering, så får själva miljö- och hållbarhetsfrågan större fokus där till exempel växtbeklädda tak blir allt vanligare.
  • Ekonomi och livslängd: Saker som materialkostnader, underhållsbehov och teknisk livslängd spelar roll. 
  • Estetiska och arkitektoniska överväganden: Valet av taktyp och material styrs inte sällan av preferenser kring estetik och arkitektur – vilken känsla vill man förmedla och hur ska huset uppfattas? Vilken färg passar bäst in? Och så vidare. 
Gratis takbesiktning – kontakta oss idag!

Olika taktyper – skillnader

Ovan har vi gått igenom en rad faktorer som påverkar materialvalet, nu ska vi titta närmare på de olika taktyperna och deras respektive egenskaper. Det finns ingen exakt statistik att tillgå kring hur många tak i Sverige, både antal och i procent, som till exempel består av plåt. Men det är enkelt att konstatera att vissa tak är betydligt vanligare än andra, både genom att kolla igenom olika källor såsom Boverket, forum som Byggahus, branschrapporter från byggindustrin och så vidare. Livslängd eller teknisk livslängd varierar och det finns ingen exakt siffra för varje taktyp. Nedan kommer en lista på olika taktyper:

Tak med betongpannor
Pannornas livslängd är en återkommande diskussionspunkt men man brukar ofta prata om en teknisk livslängd på ungefär 30 år, med rätt underhåll kan detta dubblas. En fördel med betongpannor är att de är starka, hållbara och billigare än till exempel tegelpannor. Betongpannor är enkla att rengöra och måla. Ofta fastnar mossa på den här taktypen.

Kembehandling av lertegeltak

Kembehandling av lertegeltak.

Tak med tegelpannor
Tegelpannor är ömtåligare än betongpannor (de är också tunnare). Lertegel har dock en längre livslängd än betongpannor men är dyrare i inköp. Det är vanligt att husägare tror att de har tegelpannor när det egentligen är betongpannor. Tegelpannor ska man inte måla. För att göra rent så räcker det oftast med att spruta på en biologiskt nedbrytbar kemisk blandning som tar död på alger och påväxter. Läs mer här!

Plåttak tvättat med högtryckstvätt

Plåttak tvättat med högtryckstvätt.

Plåttak
Dessa tak är lätta, hållbara och kräver lite underhåll. Plåttak kommer i olika materialvarianter som stål, aluminium och koppar. En fördel med plåt förutom att det är ett tåligt material är att det väger betydligt mindre än till exempel betongpannor och belastar inte takkonstruktionen lika mycket. Vid underhåll så är det viktigt att man avlägsnar all färg som sitter löst på ett plåttak med högtryck för att nya färgen ska fästa ordentligt. Den beräknade tekniska livslängden för bandtäckt plåt är 40 år.

Papptak
Den här typen av takmaterial används ofta på platta eller låglutande tak. Papptak (har oftast en bitumenbaserad beläggning) är kostnadseffektiva och relativt enkla att installera. Vanligtvis används en underlagspapp och en ytpapp för att öka hållbarheten och vattentätheten. Prismässigt så är papptak lite av en budgetlösning. Livslängden beror såklart på underhåll och hur väderutsatt taket är, många papptak kommer med olika varianter av skyddande beläggningar. Men runt 15-20 år brukar man uppskatta att den tekniska livslängden är på papptak, enligt organisationen Villaägarna.

Shingeltak

Tak med shingel.

Shingeltak
Består av asfaltbaserad glasfiberväv och formskurna mjuka plattor som läggs på varandra. Så här skriver Bygghemma som säljer shingeltak: ”Takplattor i shingel passar utmärkt till de flesta tak med en lutning mellan 14° och 80°, men är främst avsedda för ventilerade yttertak (kalltak). Taket bör ha ett fast underlag, såsom råspont, kryssfanérskivor eller andra sorters träpanel.” Shingeltak är lätta att underhålla och har en teknisk livslängd på 20-30 år.

Sedumtak (gröna tak)
Dessa ser man allt fler av och här kan man välja att ”odla” själv eller köpa prefabricerade (färdiga mattor som läggs ut). Att lägga sedumtak skiljer sig såklart från många andra tak (du behöver till exempel gödsla) men även här krävs underlagspapp/tätskikt. Några fördelar som Vi i Villa lyfter fram är att sedumtak tar hand om överskottsvatten, binder föroreningar i luften, ger bra isolering, skyddar mot UV-strålningar och dämpar buller. Enligt av av leverantörerna på marknaden, Sedumtakspecialisten, så håller ett sedumtak i ungefär 20 år.

Skiffertak: Dessa tak består av lerskiffer, glimmerskiffer eller fyllitskiffer. Förr la man direkt på träläkten, numera så har man underlagspapp. Plattorna sätts upp med så kallad stormkrok. Skiffertak är inte så vanligt på privatbostäder.

Trätak: Den här typen av tak blir allt vanligare och det skänker onekligen en speciell look till huset. Här läggs ofta en trätakspanel med dräneringsspår så vattnet rinner av. Svenska Träguiden har mycket bra information kring trätak. Det finns olika typer av materialval för yttertaksbrädorna som virkespanel med trätjära till furuimpregnerade brädor. Träguiden skriver: ”Livslängden är minst 25 år för brädtak av impregnerat virke, något kortare för kärnvirke av furu eller lärk, samt något längre för impregnerat med industriell oljebehandling. Livslängd beror givetvis på utförande och underhåll.”

Vi på Takhem arbetar främst med tak med betong- eller lertegelpannor och plåttak. Vi utför taktvätt och takmålning. Kontakta oss gärna för en gratis besiktning!